Från diesel till el – så påverkas ekonomin i din kommun eller verksamhet

Att byta ut äldre diesel- eller bensindrivna arbetsfordon mot nya eldrivna modeller är en investering som kräver noggrann kalkyl. För många kommuner, kyrkogårdsförvaltningar och bostadsbolag är det dock en självklarhet att ställa om, både för att nå miljömål och för att långsiktigt sänka driftkostnaderna. Men vad kostar det egentligen, och hur snabbt återbetalar sig investeringen? Här går vi igenom de viktigaste ekonomiska aspekterna av övergången till elfordon arbete.

Lägre drivmedelskostnader – en direkt besparing
Den mest uppenbara besparingen är drivmedlet. En liter diesel kostar i skrivande stund runt 20–25 kronor. En eldriven arbetsmaskin förbrukar i genomsnitt 10–15 kWh per 10 mil. Med ett elpris på 1,5–2 kronor per kWh (inklusive skatter och avgifter) blir kostnaden för el cirka 15–30 kronor per 10 mil – alltså 3–6 gånger lägre än för diesel. För en verksamhet som kör 5 000 mil per år med ett arbetsfordon kan besparingen uppgå till 40 000–60 000 kronor årligen enbart i drivmedel. Ju mer ni kör, desto snabbare återbetalar sig investeringen.

Mindre underhåll – färre stillestånd
En dieselmotor har hundratals rörliga delar – kolvar, ventiler, kamaxlar, turbo, EGR-ventiler, partikelfilter, insprutningspumpar. Alla dessa delar kan gå sönder och kräver regelbundet underhåll. En elmotor har en tiondel så många rörliga delar, vilket innebär dramatiskt mindre slitage och färre saker som kan gå sönder. Serviceintervallet är längre och kostnaden per servicetillfälle är lägre. Dessutom slipper man byta olja, oljefilter, bränslefilter, tändstift och kamrem. För en kommun eller ett bolag med flera fordon kan skillnaden i underhållskostnad uppgå till tiotusentals kronor per år och fordon. Ännu viktigare är att fordonet står still mindre tid på verkstad, vilket innebär högre tillgänglighet för era arbetsuppgifter.

Lägre skatter och avgifter
Eldrivna arbetsfordon omfattas av flera ekonomiska fördelar jämfört med diesel- och bensinfordon. Fordonsskatten är betydligt lägre eller i många fall helt befriad under de första åren. I vissa kommuner finns också förmåner som fri eller rabatterad parkering för elfordon, samt möjlighet att köra i bussfiler. För verksamheter som arbetar i trånga stadsmiljöer är tillgången till miljözoner en annan faktor – allt fler stadskärnor inför miljözoner där endast eldrivna fordon är tillåtna. Att redan ha en eldriven arbetsflotta kan vara skillnaden mellan att kunna fortsätta arbeta i centrala lägen eller tvingas köra långa omvägar.

Bidrag och stöd för omställningen
Övergången till eldrift underlättas av flera statliga och regionala stöd. Klimatklivet, som administreras av Naturvårdsverket, ger bidrag för investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser – detta inkluderar eldrivna arbetsfordon och laddinfrastruktur. Vissa regioner har egna klimatinvesteringsprogram med liknande stöd. Dessutom kan företag och offentliga verksamheter göra avskrivningar på investeringen enligt gällande regler. Sammantaget kan bidragen täcka 20–40 procent av merkostnaden för ett eldrivet fordon jämfört med ett dieselalternativ. Kompakt elfordon är ofta berättigade till dessa stöd, förutsatt att de uppfyller vissa krav på prestanda och användningsområde.

Högre andrahandsvärde och längre livslängd
Eldrivna arbetsfordon har generellt ett högre andrahandsvärde än motsvarande dieselfordon, särskilt efter 3–5 år. Det beror på att efterfrågan på eldrivna fordon ökar kraftigt samtidigt som efterfrågan på dieselfordon minskar i takt med att miljökraven skärps. Livslängden på ett modernt eldrivet arbetsfordon är ofta längre än för ett dieselfordon, eftersom elmotorn har färre komponenter som kan slitas ut. Batterierna kan bytas efter 8–10 år, och då får fordonet nytt liv. Ett dieselfordon är ofta uttjänt efter 10–15 år på grund av motor- och transmissionsslitage. En golfbil servicefordon i form av ett riktigt arbetsfordon har visat sig ha en teknisk livslängd på 15–20 år med regelbundet underhåll.

Sammanfattning – kalkylen är tydlig för de flesta
För de flesta verksamheter som använder arbetsfordon dagligen är övergången till eldrift ekonomiskt lönsam. Lägre drivmedelskostnader, minskat underhåll, lägre skatter, tillgängliga bidrag och högre andrahandsvärde gör att merkostnaden för det eldrivna fordonet ofta är återbetald inom 2–5 år. Därefter är varje körd kilometer ren besparing. Lägg därtill de mindre mätbara men lika viktiga fördelarna – tystare arbetsmiljö, noll lokala utsläpp, bättre arbetsförhållanden för personalen och en grönare profil för er verksamhet. För en kommun eller ett offentligt bolag handlar det också om att leva upp till de miljömål som politikerna har satt upp. I många fall är det inte längre en fråga om man ska ställa om, utan snarare när.

Att byta ut äldre diesel- eller bensindrivna arbetsfordon mot nya eldrivna modeller är en investering som kräver noggrann kalkyl. För många kommuner, kyrkogårdsförvaltningar och bostadsbolag är det dock en självklarhet att ställa om, både för att nå miljömål och för att långsiktigt sänka driftkostnaderna. Men vad kostar det egentligen, och hur snabbt återbetalar sig investeringen?…